Social- och hälsovårdsreformen hotar verkstädernas verksamhet

Inte en regeringsperiod utan social- och hälsovårdsreformen. Inte heller social- och hälsovårdsreformen utan oro för verkstadsfältets framtid. Reformen syftar till mycket gott, att minska skillnaderna i välfärd och hälsa och att förbättra tillgången till tjänster, men genomförandet enligt lagförslaget medför servicebrister och hotar de kommunala verkstädernas framtid.

Om reformen genomförs på det sätt som föreslås, kan de kommunala verkstäderna i fortsättningen inte längre producera arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller social rehabilitering, som överförs på social- och hälsovårdslandskapets organiseringsansvar.

I Finland finns det cirka 280 verkstäder och oron för de kommunala verkstadsaktörernas verksamhetsförutsättningar gäller till och med 65 procent av verkstadsfältet. År 2019 hade verkstadsverksamheten ungefär 30 000 deltagare, av vilka nästan 17 000 var unga. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är den vanligaste åtgärden för både unga och vuxna på verkstäder:

  • Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hade 2019 sammanlagt cirka 11 300 deltagare (38 % av alla deltagarna) på verkstäderna, varav drygt 5 200 (31 % av alla unga deltagarna) unga.
  • Social rehabilitering är verkstädernas fjärde vanligaste åtgärd. År 2019 deltog cirka 1 500 personer (5 % av alla deltagarna) i social rehabilitering, varav drygt 700 (4 % av alla unga deltagarna) unga.

Till följd av social- och hälsovårdsreformen håller klienterna nu på att förlora de tjänster som motsvarar deras behov och de kommunala verkstäderna sina verksamhetsförutsättningar. Via finansieringselementet som anknyter till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte spelar tjänsten en viktig roll för ekonomin i många verkstäder. Vid flera verkstäder finns det ett hot om att verksamheten upphör.

Verkstadsverksamheten är resultatrik och verkningsfull

Verkstadsverksamheten stödde år 2019 sammanlagt 25 971 deltagare, av vilka 14 424 (55,5 %) var unga. Verkstadsverksamheten är starkt närservice: den omfattar över 90 procent av kommunerna. Verkstadsverksamheten är bevisligen resultatrik. Enligt undervisnings- och kulturministeriets och regionförvaltningsverkets rapport placerade sig 2019 4/5 av de unga som deltog i verkstadsverksamheten positivt efter verkstadsperioden. De placerade sig i utbildning (33 %), arbete (15 %), annan service såsom arbetsprövning i företag (21 %) eller någon annanstans, till exempel i armén eller blev familjelediga (9 %).

Verkstadsverksamheten svarar mot de ungas behov. Enligt resultaten av Sovari-mätaren (2019), som upprätthålls av Into, har 92 procent av deltagarna vid verkstäderna upplevt social förstärkning inom åtminstone ett delområde under tjänsten.

Också en färsk undersökning* visar att verkstadsverksamheten är verkningsfull: den främjar NEET-ungdomars övergång till arbete och utbildning samt förebygger utslagning. Verkstadsträningen stärker också skolskicket och arbets- och funktionsförmågan. Verkstadsverksamheten stöder i synnerhet unga som avbrutit yrkesutbildning och som står utanför utbildning samt unga som lider av mentala problem. När det gäller unga som står utanför utbildning medför verkstadsträningen också kostnadsbesparingar inom de offentliga finanserna för direkt inkomstöverföring då de betalda inkomstöverföringarna minskar och de betalda skatterna ökar. (Vauhkonen & Hoikkala 2020.)

Enligt undersökningen skulle allt fler NEET-ungdomar behöva stöd som stärker en helhetsbetonad livskompetens och rehabiliterande tjänster med låg tröskel. I och med coronaepidemin har de ungas problem hopat sig och problemen tillspetsats. Verkstädernas tjänst med den lägsta tröskeln, startträningen, har utvecklats för att svara på stödbehoven i anslutning till vardagshantering samt psykisk ohälsa och missbruksproblem. Undersökningen visar att det fungerar bra att gå vidare från startträning och att få blir arbetslösa efter den. Enligt undersökningen har de unga som fått en diagnos som gäller den psykiska hälsan särskilt stor nytta av verkstadsträningen mätt genom övergången till arbete och utbildning. Detta berättar om de psykosociala fördelarna med verkstadsträning. (Vauhkonen & Hoikkala 2020.) Social- och hälsovårdsreformen håller på att kritiskt inriktas just på startträning, där deltagarna vanligen har avtal om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller social rehabilitering.

Social- och hälsovårdsreformen avvecklar verksamhetsförutsättningarna för de kommunala verkstäderna

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och social rehabilitering som verkstäderna erbjuder svarar väl mot behoven hos de klienter som behöver stärka sin vardagshantering och funktionsförmåga för att ta sig vidare till utbildning och sysselsättning. Varför avvecklas förutsättningarna för en visat framgångsrik verksamhet vid verkstäderna i och med social- och hälsovårdsreformen? Tjänster som konstaterats vara verkningsfulla får inte köras ner. Regeringen har i sitt program lovat att stärka verkstadsverksamhetens verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Nu håller social- och hälsovårdsreformen på att urvattna detta mål och hotar verksamheten på det kommunala verkstadsfältet.

Problemet med lagförslaget om social- och hälsovårdsreformen är att det inte identifierar verksamhetsförutsättningarna för branschöverskridande tjänster som fungerar i gränssnitten mellan social- och hälsovårdslandskapen och kommunerna, såsom verkstadsverksamheten. Också rådet för bedömning av lagstiftningen har i sitt utlåtande lyft fram att reformens konsekvenser för samhälleliga företag och organisationer bör bedömas och att det i propositionen bör preciseras om de nya författningarna medför sådan reglering som hotar verksamhetsförutsättningarna för befintliga aktörer, såsom verkstäder. Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att man i propositionen bör granska vilka konsekvenser den valda modellen har för de grundläggande rättigheterna hos utsatta befolkningsgrupper i en svag ställning.

Som sådan kommer social- och hälsovårdsreformen att leda till att ett betydande antal personer med svag ställning på arbetsmarknaden hamnar utanför tjänsterna. Lagen ska göra det möjligt för den kommunala verkstaden att även i fortsättningen producera arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och social rehabilitering. Till följd av social- och hälsovårdsreformen får situationen för dem som har en svår ställning inte försämras.

*Vauhkonen, Teemu & Hoikkala, Tommi (2020): Syrjäytymisen lasku. Tutkimus syrjäytymisestä, sen kustannuksista ja kohdennetun nuorisotyön vaikuttavuudesta. Ungdomsforskningsnätverket.

Herttaliisa Tuure
verksamhetsledare, Into – uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet

Reetta Pietikäinen
sakkunnig, Into – uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet

Kategoriat

© Into – etsivä nuorisotyö ja työpajatoiminta ry