Uppsökande ungdomsarbete – känns som ett hem mer än någon annanstans i Finland
Intos målsättning för det stundande riksdagsvalet är ”Ett Finland där ingen ska behöva klara sig ensam”. Uppsökande ungdomsarbete är en lösning när det kommer bl.a. till att förebygga ensamhet bland unga personer. I sitt blogginlägg diskuterar Johanna Baarman om det stöd och arbetsmetoderna uppsökande ungdomsarbetare kan erbjuda framförallt NEET-gruppen.
Jag har oftast inte klarat av att söka hjälp där det behövs, men har fått en konstant och stabil stöd från uppsökaren även när jag själv inte vågat ta kontakt. Bortsett från stöd inom FPA ansökningar, skola och boende samt ekonomiska undringar, så har uppsökaren vart extremt tålmodig med min tendens att babbla på om mina personliga och stökiga tankar. Uppsökaren har t.o.m. hjälpt mig sortera mina tankar på ett sätt som har underlättat både min ångest och hur jag därefter hanterar det som stört mig. Jag har haft en god helhets upplevelse av uppsökande, men det som har mest vart förvånande var hur accepterande och naturligt välkomnande atmosfären har vart. Skulle säga att det känns nästan mer som ett hem, mer än någon annanstans i Finland. Professionaliteten finns såklart; det är bara så att uppsökaren har haft en god förmåga att få upplevelsen att kännas mer naturligt, än tvingad och verkligen gett mig tid att prata ut om allmänna saker. Utmärkt bemötande och stöd inom olika formers ärenden och skollivet samt personliga problem i allmänhet. Jag uppskattar väldigt mycket. (Sveps uppsökande ungdomsarbetets feedback 2021)
Stor del av ungdomarna och de unga vuxna i Finland mår rätt bra och det går bra för dem. Sysselsättningsgraden har stigit och även ungdomsarbetslösheten har sjunkit. Forskningen visar ändå att det sker en polarisering. Den grupp av unga som mår dåligt, mår något sämre än tidigare och i långtidsarbetslösheten bland unga har det inte skett några större förändringar. Gruppen NEET-unga (utanför arbete, studier eller träning) är fortsättningsvis en relativt stor grupp och den här gruppen är en stor del av uppsökande ungdomsarbetets kunder. Gruppen unga är ofta i behov av social förstärkning, stöd i ekonomiska och boendefrågor, stärkande av psykiska och fysiska hälsan samt behov av stöd i myndighetsärenden. En central del av uppsökande ungdomsarbetet är att med ett fostrande angreppssätt stöda den unga att lära sig både om sig själv, sin närmiljö och samhället i stort. Som framkommer i citatet i början av texten stöder uppsökarna med ett empatiskt, humant och engagerat sätt de unga de träffar och handleder, där individen bemöts helhetsbetonat och uppsökaren skapar sig en helhetsuppfattning om den ungas livssituation utgående från vad den unga delar med sig. För att detta ska kunna ske förutsätter det att skapa en trygg och förtroendefull relation mellan den unga och uppsökaren.
Uppsökaren fungerar som spindeln i nätet
Risken för utanförskap och marginalisering ökar om flera riskfaktorer hopar sig. Primärt och sekundärt förebyggande arbete inom olika sektorer och på olika nivåer är väsentligt för att NEET-gruppen unga ska få ett tillräckligt stöd i både vardags- och livshantering, psykiskt illamående och ekonomiskt relaterade frågor. Sektorsövergripande arbete och mångprofessionellt samarbete är en central del av det uppsökande ungdomsarbetes arbetsbild. Uppsökaren fungerar som ”spindeln i nätet” mellan de olika samhällstjänster den unga kan vara i behov av. Det uppsökande ungdomsarbetet stöder bl.a. den enskilda unga att ta del av och förbinda sig till olika tjänster samt att följa upp hur ärenden framskrider. Genom att uppsökaren lär känna de ungas helhetssituation på ett bredare och djupare plan, än många branschspecifika tjänster gör, samt med dess flexibilitet och låga tröskeln att ta del av tjänsten, gör att verksamheten når resultat. Genom uppsökande ungdomsarbetets stora engagemang drar även andra samhällets stödtjänster nytta av uppsökande ungdomsarbete. Resultatet av arbetsinsatserna är dock inte alltid så lätta att mäta eller resultaten synliga genast. 92% av de unga upplever social förstärkning efter avslutad kontakt. Idag tar 20 000 unga del av uppsökande ungdomsarbetets tjänster per år. Knappt hälften av dem handleds vidare till arbete eller studier (Into: Sovari-mätaren för uppsökande ungdomsarbete 2021).
Rimliga resurser är en förutsättning
Uppsökande ungdomsarbetets stödmodeller kräver ändå både ekonomiska och tidsmässiga resurser. För att kunna locka tillräckligt utbildad och sakkunnig personal till branschen kräver det en konkurrenskraftig lön och kontinuerliga arbetsförhållanden. Arbetsuppgiften är bred, kräver sakkunskap och engagemang av den anställda. En relativt stor del av uppsökarna har fortfarande tidsbundna arbetskontrakt, vilket bidrar till en relativt stor omsättning av personal. Denna omsättning påverkar kontinuiteten och kvaliteten på det uppsökande ungdomsarbetet. De nationella nätverken inom uppsökande ungdomsarbete är också av betydelse för att uppsökaren på fältet skall kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. För gruppen unga är det väsentligt att samhället också i framtiden prioriteras ekonomiskt och finansieringen av uppsökande ungdomsarbete hålls på minst samma nivå som 2022.
En ny öppning: 3 stadiet
Uppsökande ungdomsarbete utvecklas och anpassar arbetsformen enligt förändringar i samhället och enligt de ungas behov. Att stöda unga studerande på tredje stadiet är ännu i ett tidigt skede och en relativt outforskad mark. Avbrotten bland t.ex. yrkeshögskolestuderande, speciellt bland flerformsstuderanden, är påtagligt stor. Ännu större är gruppen som mår psykiskt dåligt eller har stressymptom. Redan före Corona-pandemin rapporterade 16 % av högskolestuderandena att de dagligen hade något psykiskt relaterat symptom, så som sömnproblem, koncentrationssvårigheter, stressymptom, ångest och depression. 60 % av yrkeshögskolestuderandena anser att deras psykiska hälsa och studiemotivation har påverkats negativt under pandemin. Studerande rapporterar även ekonomiska problem och ensamhet samt avsaknad av samtalsstöd från närstående. 78 % av de som upplevde psykiska utmaningar upplevde att varken samhällets eller högskolans stöd var tillräckligt.
Bland tredje stadiets studerande finns en dold grupp som har utmaningar med att få studierna att framskrida fram för allt p.g.a. psykiskt illamående, vardags- och livhantering samt ekonomiska utmaningar. De här ungas studier framskrider ofta inte av någon eller flera orsaker och de är i behov av yttre stöd. De unga är ofta i behov av stöd i vardagen och där uppsökande ungdomsarbetets tjänster aktivt borde kunna erbjudas. Redan nu stöder uppsökarna nationellt i viss mån tredje stadiets studeranden i icke-studierelaterade frågor som t.ex. vardags- och livshantering, men det finns klart utrymme för utveckling. Uppsökande ungdomsarbete på Sveps ungdomsverkstad har långvarig erfarenhet att erbjuda sin sakkunskap och flexibla arbetssätt till den här gruppen av unga. Om de unga får stöd i ett tillräckligt tidigt skede förebygger detta avbrott, stöder möjligheterna att studierna avklaras samt att den unga får rätt sorts stöd vid rätt tillfälle.
Johanna Baarman
Ledare för uppsökande ungdomsarbete på Sveps ungdomsarbete
Koordinator för svenskspråkigt uppsökande ungdomsarbete
Sveps ungdomsverkstads uppsökande ungdomsarbete betjänar ung på svenska i kommunerna Helsingfors, Esbo och Kyrkslätt samt i yrkesinstitutet Prakticum samt vid yrkeshögskolan Arcada.
Källor
THL: Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus KOTT 2016 & 2021