Aluekoordinaattorien kannanotto: etsivälle nuorisotyölle työrauha // arbetsro för uppsökande ungdomsarbete

Etsivän nuorisotyön kentällä on käyty viime aikoina paljon keskustelua muuttuvasta toimintaympäristöstä ja tavoista reagoida siihen. Lounais-, Länsi- ja Sisä-Suomen etsivän nuorisotyön aluekoordinaattorit nostavat nyt esiin näkökulmia, jotka he näkevät ensiarvoisen tärkeiksi työn sujuvuuden ja laadun varmistamisen kannalta – jotta etsivä nuorisotyö kehittyisi jatkossakin kestävällä tavalla.

Etsivä nuorisotyö tarvitsee aikaa, luottamusta ja tilan toimia arvojensa mukaisesti

Me, Lounais-, Länsi- ja Sisä-Suomen etsivän nuorisotyön aluekoordinaattorit, haluamme tuoda esiin kasvavan huolemme etsivän nuorisotyön toimintaympäristössä tapahtuvasta muutoksesta.

Etsivä nuorisotyö on lakisääteinen työmuoto, jonka tarkoituksena on tavoittaa ja tukea nuoria, jotka ovat vaarassa jäädä koulutuksen, työn tai muiden palveluiden ulkopuolelle (Nuorisolaki 1285/2016, 10 §). Työtä ohjaavat vahvasti arvot ja periaatteet, niistä muutamat mainitaksemme vapaaehtoisuus, luottamuksellisuus, nuorilähtöisyys ja rinnalla kulkeminen.

Työtä toteuttavat ammattilaiset tekevät sitä suurella kokemuksella ja osaamisella. He työskentelevät toisinaan tilanteissa, joissa palvelujärjestelmä on epäonnistunut. Työ on ennaltaehkäisevää, yksilöllistä ja yhteiskunnallisesti merkittävää: sen avulla ehkäistään syrjäytymistä ja vahvistetaan nuorten hyvinvointia ja osallisuutta. Etsivä nuorisotyö luo uskoa tulevaan.

Määrällinen ajattelu sekä jäykät hallinnolliset rajaukset uhkaavat työn ydintä

Viime aikoina olemme havainneet kehityksen, jossa etsivän nuorisotyön vaikuttavuutta arvioidaan yhä useammin pelkästään määrällisin mittarein ja ajatellen, että suuri asiakasmäärä vastaisi paremmin toimintaan suunnattua taloudellista resurssia. Tämä ajattelutapa on kuitenkin ristiriidassa etsivän nuorisotyön perustehtävän kanssa. Työn vaikuttavuus ei synny määrästä, vaan siitä, että nuori saa yksilöllistä tukea oikea-aikaisesti.

Huolta herättävät myös mahdolliset hallinnolliset rajaukset. Tiukat kuntarajat voivat estää usein nuoren todellisen toimintaympäristön ja verkostojen huomioimisen, vaikka nuoren elämä ei rajoitu vain kotikunnan alueelle. Työaikaa puolestaan saatetaan rajata niin, että työn odotetaan toteutuvan täsmällisesti viikkotuntien puitteissa ilman joustoa. Etsivässä nuorisotyössä tällainen jäykkä aikarakenne ei kuitenkaan vastaa työn todellisuutta, sillä kohtaamiset ja tilanteet elävät nuorten tarpeiden mukaan. Työlle on ominaista inhimillinen jousto: joskus aikaa tarvitaan enemmän, toisinaan vähemmän. Nuoren kanssa tehtävä ydintyö menee aina muiden työtehtävien edelle.

Työn suunnittelun ohjaaminen ylhäältä käsin, ilman luottamusta työntekijöiden ammatilliseen harkintaan, vähentää mahdollisuuksia vastata nuorten yksilöllisiin tarpeisiin. Tällaiset rajoitteet heikentävät etsivän nuorisotyön asiakaslähtöisyyttä ja vaarantavat sen kyvyn tavoittaa juuri ne nuoret, joita varten työ on alun perin luotu.

Työrauhan merkitys ja yhteiskunnallinen vaikuttavuus

Etsivä nuorisotyö on yksilöllistä rinnalla kulkemista emmekä näin ollen tavoittele massoja. Työn vaikuttavuus syntyy pitkäjänteisestä suhteesta nuoreen, luottamukseen ja arjen vahvistumiseen. Määrälliset tulosraportit kertovat ennen kaikkea siitä, kuinka etsivät tavoittavat nuoria, miten yhteistyötahot hyödyntävät etsivän työn tukea ja, millaisia palvelupolkuja etsivät rakentavat yhdessä nuorten kanssa. Vaikuttavuutta seurataan nuoren etenemisen kautta, esimerkiksi SOVARI- tai PAR- mittareilla, ei vain asiakasmäärillä.

Työrauhan takaaminen etsivälle nuorisotyölle on sijoitus nuorten hyvinvointiin ja yhteiskunnan tulevaisuuteen. Etsivän nuorisotyön näkökulmasta ajan antaminen nuorelle on tärkeä resurssi ja työkalu.

Etsivän nuorisotyön rahoitus muodostuu pääosin valtionavustuksesta, jonka myöntää Lupa- ja valvontavirasto (LVV) Opetus- ja kulttuuriministeriön (OKM) ohjauksen mukaisesti. Ministeriön ohjeistus painottaa työn laatua, tavoitteellisuutta ja yksilöllistä vaikuttavuutta sekä korostaa, että etsivä nuorisotyö on yksilöllistä tukea tarvitsevien nuorten tavoittamiseen ja rinnalla kulkemiseen perustuvaa työtä. Etsivä nuorisotyö on tarkoitettu tukemaan juuri niitä nuoria, jotka jäävät muiden palveluiden ulkopuolelle, ja sen vaikuttavuus syntyy pitkäjänteisestä, luottamuksellisesta työstä nuoren rinnalla.

Ehdotukset käytännön kehittämiseen:

  1. Laadun mittarit määritellään etsivän työn luonteen mukaisesti. Määrällisten tulosraporttien lisäksi työn vaikuttavuutta mitataan nuoren etenemisen kautta.
  2. Esihenkilö- ja hallintotaso tunnistaa, kunnioittaa ja sitoutuu etsivän nuorisotyön perusperiaatteisiin: vapaaehtoisuus, nuorilähtöisyys ja rinnalla kulkeminen.
  3. Työn suunnittelua ei rajata hallinnollisesti kuntarajojen tai virka-aikojen mukaan, vaan sen annetaan joustaa nuoren elämäntilanteen ehdoilla.
  4. Vahvistetaan luottamusta ammattilaiseen. Etsivät tuntevat työnsä, asiakkaansa ja alueensa tarpeet. He pystyvät kehittämään siltoja asiakaslähtöisesti eri toimijoiden välille.
  5. Työrauha ja resurssit turvataan, jotta etsivä nuorisotyö voi jatkaa tehtäväänsä ennaltaehkäisevänä, nuorta tukevana työnä.

Lopuksi

Etsivä nuorisotyö on sijoitus ihmisarvoon, osallisuuteen ja yhteiskunnan turvallisuuteen. Se on työtä, jossa yksi kohtaaminen voi muuttaa elämän suunnan. Me vaadimme, että etsivän nuorisotyöntekijöille taataan työrauha, mahdollisuus tehdä työnsä niin kuin laki, ohjeistus ja arvot sen tarkoittavat: nuoren parhaaksi!

Sisä-, Länsi- ja Lounais-Suomen etsivä nuorisotyön aluekoordinaattorit
Pauliina Koljonen, Keski-Suomi
Tommi Grönroos, Varsinais-Suomi
Maija Luukkonen, Varsinais-Suomi
Camilla Forsman, Svenskspråkigt uppsökande ungdomsarbete
Ulrika Luhtala, Pohjanmaat
Emmi Tuomi, Satakunta
Matias Vauhkonen, Pirkanmaa

Lähteet:

ARBETSRO FÖR UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETE

Uppsökande ungdomsarbete behöver tid, förtroende och utrymme att verka i enlighet med sina värderingar.

Vi regionala koordinatorer för uppsökande ungdomsarbete i Sydvästra, Västra och Inre Finland, vill lyfta fram vår växande oro över förändringarna i verksamhetsmiljön för det uppsökande ungdomsarbetet.

Uppsökande ungdomsarbete är en lagstadgad service vars syfte är att nå och stödja unga som riskerar att hamna utanför utbildning, arbete eller andra tjänster (Ungdomslag 1285/2016, 10 §). Arbetet styrs starkt av värderingar och principer såsom frivillighet och förtroende, det utgår från den unga och uppsökaren går vid den ungas sida.

Arbetet utförs av professionella med stor erfarenhet och kompetens. De verkar i situationer där servicesystemet har brustit. Arbetet är förebyggande, individuellt och samhälleligt betydelsefullt: det motverkar marginalisering och stärker ungas välbefinnande och delaktighet. Uppsökande ungdomsarbete skapar framtidstro.

Kvantitativt tänkande och begränsningar i arbetet hotar kärnan i arbetet

På senare tid har vi sett en utveckling där eƯekterna av det uppsökande ungdomsarbetet allt oftare bedöms med kvantitativa mätare. Resonemanget är att ett stort antal klienter bättre motsvarar de ekonomiska resurser som tilldelats verksamheten. Detta synsätt står dock i konflikt med uppdragets grundläggande syfte. Arbetets påverkan uppstår inte genom mängd, utan genom att den unga får individuellt och stöd i rätt tid.

Oro väcker också möjliga administrativa begränsningar. Strikta kommungränser kan hindra beaktandet av den ungas verkliga livsmiljö och nätverk, trots att den ungas liv inte begränsas till hemkommunens område. Arbetstiden kan dessutom begränsas så att arbetet förväntas genomföras strikt inom fasta veckotimmar utan flexibilitet. En sådan oflexibel tidsstruktur motsvarar dock inte verkligheten inom uppsökande ungdomsarbete, där möten och situationer formas utifrån ungas behov. Arbetet kännetecknas av mänsklig flexibilitet: ibland behövs mer tid, ibland mindre. Arbetet med den unga går alltid före andra arbetsuppgifter.

Att planeringen görs uppifrån utan förtroende för de professionellas yrkesmässiga omdöme minskar möjligheterna att svara mot ungas individuella behov. Sådana begränsningar försvagar arbetets klientorientering och äventyrar dess förmåga att nå just de unga som verksamheten ursprungligen skapades för.

Betydelsen av arbetsro och samhällelig påverkan

Uppsökande ungdomsarbete innebär individuellt stöd och att gå vid den ungas sida – vi strävar inte efter att nå massorna. Arbetets eƯekt skapas genom en långsiktig relation, förtroende och stärkt vardag. Kvantitativa resultatrapporter visar framför allt hur de uppsökande når unga, hur samarbetspartners använder stödet och vilka servicevägar som byggs tillsammans med de unga. Påverkan följs genom den ungas framsteg, exempelvis med SOVARI- eller PAR-mätare, inte enbart genom klientantal.

Att garantera arbetsro för det uppsökande ungdomsarbetet är en investering i ungas välbefinnande och i samhällets framtid. Ur verksamhetens perspektiv är tiden som ges till den unga en central resurs och ett viktigt verktyg.

Finansieringen består huvudsakligen av statsbidrag som beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket i enlighet med anvisningar från undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriets riktlinjer betonar kvalitet, målmedvetenhet och individuell genomslagskraft samt framhåller att uppsökande ungdomsarbete bygger på att nå unga i behov av individuellt stöd och att gå vid deras sida. Verksamheten är avsedd att stödja just de unga som hamnar utanför andra tjänster, och dess eƯekt uppstår genom långsiktigt och förtroendefullt arbete tillsammans med den unga.

Förslag till praktisk utveckling

  1. Kvalitetsindikatorer definieras i enlighet med arbetets karaktär. Utöver kvantitativa rapporter mäts eƯekten genom den ungas framsteg.
  2. Ledningen och förvaltningen identifierar, respekterar och förbinder sig till arbetets grundprinciper: frivillighet, ungdomsorientering och att gå vid den ungas sida.
  3. Planeringen begränsas inte administrativt av kommungränser eller kontorstider, utan ges flexibilitet utifrån den ungas livssituation.
  4. Förtroendet för de professionella stärks. De uppsökande känner sitt arbete, sina klienter och de regionala behoven och kan bygga broar mellan olika aktörer på ett klientorienterat sätt.
  5. Arbetsro och resurser tryggas så att uppsökande ungdomsarbete kan fortsätta sitt förebyggande och stödjande arbete med unga.

Till sist

Uppsökande ungdomsarbete är en investering i människovärde, delaktighet och samhällets trygghet. Det är ett arbete där ett enda möte kan förändra en livsbana.

Vi kräver att de uppsökande ungdomsarbetarna garanteras arbetsro och möjlighet att utföra sitt arbete i enlighet med lag, riktlinjer och värderingar – för den ungas bästa!

Regionkoordinatorer för uppsökande ungdomsarbete i Inre, Västra och Sydvästra Finland
Pauliina Koljonen, Keski-Suomi
Tommi Grönroos, Varsinais-Suomi
Maija Luukkonen, Varsinais-Suomi
Camilla Forsman, Svenskspråkigt uppsökande ungdomsarbete
Ulrika Luhtala, Pohjanmaat
Emmi Tuomi, Satakunta
Matias Vauhkonen, Pirkanmaa

Källor

  • Statsbidrag för uppsökande ungdomsarbete (Regionförvaltningsverket, 2026)
  • Handbok för uppsökande ungdomsarbete (Into, 2022)
  • Kvalitativt uppsökande ungdomsarbete – kriterier för självutvärdering (Into, 2024)
  • Ungdomslag (Finlex, 1285/2016)

Kategoriat

© Into – etsivä nuorisotyö ja työpajatoiminta ry